En Hyllning

Har inte skrivit på väldigt länge, men nu är det dags för en liten hyllning till något av det bästa som finns, nämligen den svenska sommaren!

Ett uttjatat ämne och inte speciellt originellt. Jag vet. Men det skiter jag fullständigt i för det finns inte många saker som får mig att må så bra som en solig svensk sommar som innehåller de rätta elementen.

Vad sägs om midsommar ute på en alldeles speciell ö utanför sölvesborgs kust med vänner öl och soligt väder… eller..

…wakeboardåkning när solen börjar gå ner över en spegelblank valjevik… eller…

…sol, bad och grillning med vännerna en helg i Yngsjö… eller… 

…ljumna kvällar på uteserveringar som befolkas av solbrända glada människor…

Listan kan fortsätta i all oändlighet för det finns som sagt inte mycket annat som är så underbart som den svenska sommaren.

Vi svenskar är så beroende av denna tid av sol och grönska vilket verkligen har märkts under den gångna hösten och vintern. Jag har märkt det på mig själv och på de flesta i min omgivning att den usla sommaren vi hade 2007 satte sin spår i våra sinnen. Svenskarna har varit deppigare än vanligt under det gångna året och det är inte särskilt konstigt efter en regnfylld sommar och en vinter som skänkte oss extremt lite solsken. I Helsingborg var det exempelvis bara 20 minuter (!) solsken under hela december.

Med tanke på att tillvaron blir allt mer stressig är det tydligt att vi behöver den avkoppling som sommaren ger oss. Det finns nog inget folk i hela världen som har ett så speciellt förhållande til sommaren som vi svenskar har, undantaget möjligtvis våra nordiska grannar.

Vi behöver solen, värmen och inte minst naturen. Min kärlek till naturen bara växer och växer i takt med att mitt liv blir mer och mer stressigt och som jag tidigare har skrivit har min uppväxttid i närheten av hav och sjö och skog satt en starkare prägel än vad jag tidigare varit medveten om.

Med risk för att låta pretentiös (men ve fan orkar vara tuff!) vill jag avsluta med Evert Taubes bevingade ord som en hyllning till den svenska men främst den skånska naturen som för evigt kommer finnas i mitt hjärta.

Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna. Vildrosor, blåklockor , lindblommor och kamomill låt dom få leva dom är ju så sköna…